Fullt upp med projekt och andra saker, såsom misslyckad äppelkaka och perfekta saffranssnäckor.
Projektet är i princip klart. Hans skall bara sammanställa det hela tills imorgon så vi kan göra det abolut sista imorgon i god tid innan deadline på torsdag. Framförhållningen är fantastisk men jag tror det är för att vi tänker som kockar och vill servecra allt rykande färskt.
Igår va det fiskdag i köket. Fick fileat lax och rödspätta, så nu kan man det, i alla fall hur man skall göra. Med tiden så bemästrar man väl det hela också. På den fileade fisken gjordes en fond av benen, som sen blev en soppa, ångad rödspätta med laxfyllning. Dvs att vi gjorde en färs av ändbitarna på filén som inte var lika stora som mitt delen. Smakade fantastiskt men såg ut som någon gått lös på Kalles Kaviar tuben.
Soppan, ”bondsoppa” med torsk, morötter, lök, palsternacka och potatis, blev helt ok. Lite klent med salt annars var den till behag.
På eftermiddagen blev det till att planera en menu till nästa tisdag då vi skall laga mat till ett sällskap på 100 personer som skall husera i skolans lokaler. Samling klockan tolv och första rätten på borden klockan 18:30. Skall bli mycket spännande.
Idag, tisdag, så fortsatte vi på havstemat med musslor, blå och pilgrims, ostron, krabba och hummer. De sista två söta och levande. Fanns dock bara två hummrar och dem gick till någon annan.
Fick äta mitt första ostron och kan ju inte direkt påstå att det var speciellt gott. Som att svälja en fast snorloska med ett halvt glas havsvatten.
Vi hade också fått in ett stort parti hummerskal och de åkte direkt in i ugnen för att brännas av och sedan ner i den största grytan vi hade för att koka fond. Denna fond blev grunden för vår hummersoppa. Soppan reddes med vitt vin och grädde, smakades av med paprika och tumatpure. I denna soppa hade vi en stekt och en ångkokt pilgrimsmussla på en bädd av blancherad purjolök, blåmusslor och friterad persilja.
Soppan smakade himmelsk, dock hade vår purjolök blivit lite för grovt skuren och lite för kort tid i vattnet. Pilgrimusslorna blev inte heller helt hundra, den ånkokta smakade gott men saknade stekytan. Den stekta hade fått för låg värme så den hade ingen fin stekyta. Musslorna hade dessutom ångkokts 30 sekunder för länge. Dock blev jag och Mads mycket nöjda, kanske inte med vårt resultat utan för att vi hade en fullt fungerande rätt som bara behövdes göras en gång till för att så rätt på det hela.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar